Kostnadsökningar och förseningar är tyvärr allt för vanliga i undermarksprojekt och en viktig orsak därtill är hantering av oväntade geologiska, bergtekniska och hydrogeologiska förhållanden. För att hantera och i möjligaste mån undvika stora kostnadsökningar och förseningar krävs att riskerna för störningar i undermarksprojekt och de oönskade konsekvenserna därav kan bedömas på ett relevant sätt.
Huvudsaklig forskarorganisation: Chalmers tekniska högskola
Forskningsområde: Byggprocessen
Doktorandprojekt, Huvudhandledare: Lars Rosén
Studien initierades: 2020
Finansiering: 2 850 000 kr
Studien ”Riskanalys av hydrogeologiska störningar i undermarksprojekt samt identifiering och ekonomisk värdering av konsekvenser till följd av förseningar i undermarksprojekt” undersöker hur risker, specifikt i form av kostnadsökningar, till följd av olika störningar bör värderas. I regel inkluderas främst projektspecifika kostnader men man borde också inkludera konsekvenser av ekonomisk, social och miljömässig karaktär för samhället.
Exempelvis, för att få kunskap om den totala samhällskostnaden för tätningsåtgärder, måste den projektspecifika kostnaden för injektering kompletteras med kostnaden för utsläpp av koldioxid och andra ämnen relaterat till exempelvis framställandet och transporten av cement.
En tillförlitlig kostnadsuppskattning är nödvändig för en korrekt riskanalys inom undermarksprojekt. Kostnadsuppskattningen är också ett viktigt underlag vid förhandling om villkorsutformning vid tillståndsprövning, om genomförande av skyddsåtgärder, och för den generella kommunikationen avseende kostnader och risker mellan verksamhetsutövare, projektörer, entreprenör, tillsynsmyndighet och sakägare.
Schematisk illustration på en modellkedja som utgörs av kopplade modeller för utvärdering av kostnader och nyttor av riskreducerande åtgärder. Den övre delen av kedjan illustrerar händelser (modeller) för simulering av sättningsskador till följd av grundvattensbortledning i en bergtunnel. Denna modellkedja utgör riskanalysen där uteblivna skadekostnader till följd av en åtgärd utgör nyttor av att genomföra åtgärden. Den nedre delen illustrerar händelser (modeller) som använts för simuleringen av åtgärdskostnader. Den sista kolumnen illustrerar riskutvärderingen där nyttor och kostnader jämförs för alla åtgärdsalternativ. Figuren finns publicerad I artikeln ”Probabilistic cost-benefit analysis for mitigating hydrogeological risks in underground construction.” Tunnelling and Underground Space Technology 131 (2023): 104815.
Det övergripande syftet med detta projekt är att genom identifiering och värdering av konsekvenser möjliggöra en mera heltäckande konsekvensanalys av hydrogeologiska risker vid undermarksbyggande där såväl projektinterna som externa konsekvenser i samhället integreras och tydliggörs.
Deltagare i forskningsstudien
Johanna Merisalu är doktorand på Chalmers tekniska högskola på avdelningen för geologi och geoteknik, forskargruppen teknisk geologi. Hon har en bakgrund inom geovetenskap med en masterexamen från Göteborgs universitet. Hennes forskningsprojektet är ämnesövergripande mellan hydrogeologi, riskhantering, juridik samt samhällsekonomi och syftar till att utveckla metoder och arbetssätt för hållbar hantering samt kommunikation av hydrogeologiska risker vid undermarksbyggande. Fokus ligger på samhällsekonomisk analys av kostnader och nyttor av att genomföra åtgärder i och intill undermarksanläggningar som syftar till att minska risker vid grundvattenbortledning. Publiceringar som gjorts inom ramen för doktorandprojektet finns länkade på denna hemsida.
Johanna presenterade 2021 sin licentiatuppsats ”Managing hydrogeological risks in underground constructions”.
Johannas handledare är Professor Lars Rosén och forskningen stöds av Jonas Sundell, Tore Söderqvist, Yevheniya Volchko, Christian Butron, Yvonne Andersson Sköld, Miriam Zetterlund, Ola Forssberg, Petra Brinkhoff, Robert Sturk, Lisa Hernqvist, Jonas Sundell och Patrik Vidstrand.
