Effektivisering eftersträvas för att uppnå god kostnads- och tidshållning. Med ökade krav behöver såväl organisation, processer, personalens kompetens och maskiner utvecklas.
Två olika drivningsmetoder dominerar bergbyggande under jord i Skandinavien idag. Borrning/sprängning och mekanisk brytning. Den konventionella metoden att borra och spränga har utvecklats genom allt effektivare metoder och utrustningar. Exempelvis har borrsjunkhastigheten ökat kraftigt.
Alternativa metoder för berguttag är vajersågning och hydraulisk spräckning, metoder som framgångsrikt använts i urban miljö med speciella krav p. g. a. liten bergtäckning till kringliggande bergutrymmen. De metoderna är tillsammans med fullortsborrning med TBM mer skonsamma mot berget. Skonsammare metoder innebär en mindre uppsprickning och begränsad skadezon. Det i sin tur begränsar den förstärkning som krävs, minskar mängden bergmaterial som ska transporteras bort och förmodligen också begränsar mängden inläckande vatten genom det kvarvarande berget. I en miljö med höga bergspänningar, vilket blir allt vanligare i gruvorna p. g. a. större brytningsdjup och kompetent berg, kan däremot en stor skadezon få en dämpande effekt på smällberg (rock burst) med ökad säkerhet och minskade förstärkningskostnader som följd. I andra djupa berganläggningar exempelvis vid slutförvaring av miljöfarliga ämnen är det av större intresse att minimera skadezonen. Djup förståelse för hur skadezonen uppstår och utvecklas behövs för att kunna styra mot önskat resultat
De metoder som används bör bedömas utifrån ett hållbarhetsperspektiv, d v s med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, till exempel arbetsmiljö. Det kan innebära att det som igår var ”rätt” metod inte håller måttet idag vilket ställer krav på forskning och utveckling inom området.
Framdriften av en tunnel eller en ort representerar ett stort värde och här är tidsaspekten en väsentlig ekonomisk faktor. Exempel på behov kan vara; effektivisering av produktionsprocessen med syfte att sänka kostnaden per meter tunnel, en kostnad som ständigt ökat, och i förlängningen minska miljöpåverkan. Vidare kan det vara utveckling av organisation eller utbildning som bidrar till effektivisering. Byggandet bör vara skonsamt mot kvarvarande berg och anläggningar i närheten. Metoden för framdrift påverkar arbetsmiljö, yttre miljö, drift och underhåll, täthet och förstärkningsbehov. Det innebär behov att utveckla metoder, teknik och praktiska framgångsvägar för framdrift i syfte att minimera tid och kostnader för själva drivningen samt för tätning och förstärkning. För att skapa bästa möjliga resultat avseende den färdiga anläggningen, dess kostnader och säkerhet i ett livscykelperspektiv. Arbetsmiljön i samband med manuellt utförda moment vid förstärkning kan behöva utvecklas med säkrare metoder, till exempel med automatiserade operationer. Vibrationspåverkan på omgivande konstruktioner och tredje man är viktig så man erhåller en optimal sprängning/framdrift med hänsyn till omgivningspåverkan. Här finns behov av bättre analysverktyg.
Förekomst av seismiska händelser och deformationer är kopplat till bergutrymmens design och geologi, och här finns behov av mer forskning. Stora djup, som är aktuellt vid lagring av radioaktivt material och gruvbrytning, innebär ökade bergspänningar och mer frekvent seismisk aktivitet orsakat av bergbrytning. Dessa inducerade skalv utgör ett säkerhets- och arbetsmiljöproblem som man behöver veta mer om för att kunna bedöma risken att de uppkommer. Metoder att prediktera risker, övervaka och systematiskt samla in data behöver vidareutvecklas. Skadezonens effekt på bergstabilitet i kombination med höga spänningar behöver undersökas ytterligare och intelligenta tekniker för att övervaka sprickutbredning utvecklas.
Gruvbrytningsmetoder behöver utvecklas för hållbarhet (arbetsmiljö, miljö etc.) och förbättrad lönsamhet. Utvecklingen i gruvor leder ibland också till en utveckling av metoder i anläggningsbranschen. Bergbrytningsmetoder för anläggningar avsedda för lagring av miljöfarliga ämnen kräver produktionsmetoder som minimerar skadezonen och noggrannhet, och även här behöver kostnadseffektiva metoder utvecklas. Maskinernas utveckling med elektrifiering, automation och kommunikation med andra enheter innebär nya möjligheter för en utveckling av processerna mot högre effektivitet och förbättrad arbetsmiljö. I vissa gruvor kan ortdrivning utföras utan att någon människa behöver gå in i arbetsområdet, visionen ”Zero Entry” blir mer och mer realistisk.